EU distansarbetar: Coreper 1-ambassadör Minna Kivimäki
Coronakrisen har medfört förändringar. För många personer har den inneburit en övergång till en vardag med distansarbete. Krisen har också förändrat EU:s arbetssätt och påskyndat språnget mot en digitalisering. Minna Kivimäki arbetar som ställföreträdande ständig representant i Coreper 1 och representerar Finland i ambassadörsgruppen. Till Kivimäkis arbete hör teman som t.ex. energi-, miljö- och trafikfrågor. Europainformationen frågade Kivimäki om arbetet som ställföreträdande ständig representant i Coreper 1 under exceptionella förhållanden.
Hur har coronakrisen påverkat COREPER 1-sammansättningens arbete?
-EU-ambassadörernas Coreper-möten är rådets enda konstellation som har fortsatt med att hålla fysiska sammanträden under hela coronakrisen. Coreper-representanterna har i enlighet med sin roll sett till att rådets arbete upprätthålls under krisen. Utrustningen i mötesrummen har bytts ut och antalet deltagare har begränsats för att möjliggöra säkerhetsavstånden. Under veckornas lopp har det här emellertid blivit det som numera betraktas som det så kallade normala.
-De frågor som har behandlats vid ett möte har naturligtvis påverkats avsevärt av krisen. Under flera veckors tid så var dagordningarna nästan enbart fokuserade på att behandla frågor relaterade till krisen. För Coreper 1 innebar det här snabba behandlingar av lagstiftningsändringar som krisen förutsatte, t.ex. en anpassning av reglerna för EU:s fonder för att bättre dra nytta av dem i samband med att man reagerade på krisen. Dessutom har förberedelserna för ministersammansättningarnas informella videomöten inom Coreper 1-sektorn varit på dagordningen.
-Coreper 1 är under normala förhållanden rådets ”lagstiftningsmaskin” vars agenda omfattar ett brett spektrum, såsom klimat, miljö, energi, transport, telekommunikation, den inre marknaden och långa och komplexa, ibland tekniskt detaljerade, förhandlingar om lagstiftningsprojekt.
-Coreper bereder bland annat förhandlingar, alltså trilogier, med Europaparlamentet i samband med lagstiftningsförslag. Under coronakrisen har det här normala lagstiftningsförfarandet, som alltså inte är relaterat till coronakrisen, nästan helt och hållet avstannat. Under den här och den föregående veckan har emellertid vanliga lagstiftningsfrågor i någon mån återkommit till dagordningen. Den här veckan kommer vi för första gången att få höra ordförandelandets rapport om den enighet som historiskt sett är den första som Europaparlamentet har uppnått genom trepartsförhandlingar som har förts via video.
Har exempelvis lagstiftningsprojekt som berör miljöfrågor kommit i skymundan för krishanteringen?
-Behandlingen av de aktuella lagstiftningsprojekten har verkligen fått ge vika för de åtgärder som coronakrisen har krävt. Men å andra sidan är vi i lagstiftningscykeln på det stadiet att de här så kallade normala lagstiftningsprojekten är mindre framstående eftersom den nya kommissionen bereder framläggandet av dem. De betydande klimat- och energipaketen som framlades av den föregående kommissionen har behandlats och arbetet för att genomföra dem pågår.
-Kommissionens inledande arbete fokuserade på stora strategiska projekt, t.ex. Green Deal, alltså den europeiska agendan för grön utveckling. Förslag till en klimatlag framlades av kommissionen i början av året och dess behandling har fortsatt på expertnivå i arbetsgruppens videomöten. Ärendet kommer att nå politisk nivå under hösten. I linje med det nyligen reviderade arbetsprogrammet för kommissionen utlovas rentav ett flertal nya klimatrelaterade lagstiftningsförslag mot slutet av året och nästa år.
-Klimatfrågorna har under krishanteringen således inte i sig kommit i skymundan utan drivs vidare. Dessutom baserar sig EU:s återhämtningsplan som har beretts under våren starkt på övergången till en klimatneutralitet och digitalisering. Finland har också kraftigt betonat att EU:s återhämtningsplan bör stödja de ekonomiska reformerna och ambitiösa klimatmålen.
Hur har EU hittills klarat sig genom krisen?
-Efter de initiala svårigheterna med att komma igång har EU-institutionerna lyckats överraskande bra med att skapa verksamhetsförutsättningar och processer för handläggningen av ärenden. Medlemsländerna har naturligtvis på ett kraftfullt sätt själva haft hand om de akuta krishanteringsåtgärderna. Som exempel kan nämnas att medlemsländerna givetvis har rätt att besluta om ärenden relaterade till hälsa och gränser.
– När det gäller de åtgärder som vidtagits av medlemsländerna och som har påverkat den inre marknadens funktion, tog kommissionen trots allt från början en mycket bestämd linje som förespråkare för den inre marknaden och den fria rörligheten för varor och fick även till stånd korrigerande åtgärder då den strikt ingrep i de exportbegränsningar avseende förbrukningsartiklar inom hälso- och sjukvården vilka medlemsstaterna hade inrättat. Dessutom ledde medlemsstaternas beslut om att stänga de inre gränserna till störningar i varuexporten, vilka kunde lösas genom kommissionens samordningsåtgärder.
-Till en början var även medlemsstaterna tvungna att snabbt fatta beslut och samordningen på EU-nivå samt informationsutbytet blev lidande. Samordningen och informationsutbytet har i takt med krisens förlopp trots allt märkbart förbättrats och man har lyckats skapa stödjande processer även under de exceptionella förhållandena. I fråga om användningen av de digitala verktygen har det i EU-processerna skett stora framsteg.
-Med krisen har det blivit tydligt att medlemsländerna inte kommer att kunna bekämpa pandemin ensamma och gemensamma åtgärder behövs således nu mer än någonsin. Som en följd av krisen bör och kommer innehållet i EU-samarbetet att granskas exempelvis inom hälsovårdspolitiken. Kommissionens stimulanspaket inkluderade det nya programmet EU4Health inom hälso- och sjukvårdsområdet. Under våren har EU också målmedvetet agerat på global nivå bland annat i utvecklingen av Covid-19-vaccinet och säkerställandet av en jämlik tillgång till vaccinet. De förhandlingar om stimulansåtgärder vilka förs under de kommande veckorna kommer naturligtvis att vara avgörande.
Vilka frågor finns på ditt arbetsbord för närvarande?
-Frågor som för närvarande är centrala är påverkningsåtgärder riktade mot den inre marknaden, digitaliseringen och klimatåtgärderna då kommissionen bereder sig på att ge många betydande förslag redan under slutet av året. Avsikten under den här veckan är också att föra en diskussion med kommissionen om de europeiska forskningsområdena och verksamhetsplanerna för det digitala lärandet.
-Coreper bereder den här veckan miljö-, utbildnings-, konkurrenskrafts-, hälsovårds- och energiministrarnas videomöten.
-Dessutom förbereder vi oss inför den tyska ordförandemandatperioden som snart ska börja genom att föra en dialog med våra tyska kollegor angående deras planer och det finländska perspektivet på dessa.
Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen
