Brexit – Storbritanniens utträde ur EU
Mycket förändrades när Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen trädde i kraft fullt ut den 1 januari 2021. Effekterna av utträdet syns även i vardagen för finländare och företag verksamma i Finland. Den nya relationen mellan EU och Storbritannien är betydligt mer distanserad än tidigare.
På julafton den 24 december 2020 slutförde Europeiska kommissionen och Storbritannien de utdragna förhandlingarna om handels- och samarbetsavtalet och de kompletterande separata avtalen om datasäkerhet och samarbete inom kärnenergibranschen. Det brittiska parlamentet godkände avtalet slutligt den 30 december 2020.
Den 29 december 2020 beslutade EU-länderna att de tre avtalen som blev klara till julen kan tillämpas temporärt från och med den 1 januari 2021. Rådet fattade beslut om detta genom skriftligt förfarande den 29 december. Syftet var att undvika ett avtalslöst tillstånd mellan EU och Storbritannien i samband med övergångsperiodens utgång den 31 december 2020.
Den temporära tillämpningen var avsedd att fortgå till den 30 april 2021. Europaparlamentets plenum röstade för avtalen den 27 april 2021. Därefter, den 29 april 2021, fattade rådet (dvs. EU:s medlemsstater) ännu ett separat beslut om ingående av avtalen. På så sätt kan avtalen träda i kraft slutgiltigt den 1 maj 2021. Rådets beslut och de slutliga översättningarna av avtalen till alla 24 officiella EU-språk, som blev färdiga i april, har publicerats i Europeiska unionens officiella tidningÖppnas i en ny flik.
- Tidslinje för brexit på webbplatsen för Europeiska unionens rådLänk till en annan webbplats.
- Den mest aktuella informationen om avtalet finns på Europeiska kommissionens webbplatsLänk till en annan webbplats..
I Finland fastställde EU-ministerutskottet den 30 april 2020 att de avtal som Europeiska kommissionen och Storbritannien förhandlat fram som helhet betraktat är förenliga med EU:s och Finlands förhandlingsmål. Riksdagens stora utskott fastställde riksdagens ståndpunkt samma dag.
- Regeringens pressmeddelande om EU-ministerutskottets möte 28.12.2020
- Kompletterande U-skrivelse som behandlades i EU-ministerutskottet 28.12.2020 (på finska) (pdf, 26 sidor, 356 kb)
- Parlamentets pressmeddelande om stora utskottets sammanträde 28.12.2020 (på finska)
Utträdesprocessen
Den 23 juni 2016 hölls en folkomröstning i Storbritannien om landets EU-medlemskap. Britterna fick rösta om landet skulle kvarstå som medlem i Europeiska unionen eller lämna unionen. I valet röstade 52 % för ett utträde ur EU och 48 % för fortsatt EU-medlemskap.
Under ledning av premiärminister Theresa May lämnade Storbritannien in sin formella anmälan om utträde den 29 mars 2017, varvid verkställandet av artikel 50 i Lissabonfördraget satte igång. Förhandlingarna om utträdet inleddes i juni 2017.
Då utträdesförhandlingarna inleddes var utgångspunkten att förhandlingarna ska pågå i två år efter att anmälan om utträdet lämnats in, men tiden kunde vid behov förlängas med alla medlemsstaters godkännande och i samråd med Storbritannien. Efter att Europaparlamentet gett sitt godkännande åt avtalet ingicks det för EU:s del av Europeiska unionens råd. Nationella ratificeringar behövdes inte. Information om den förhandlingsprocess som lett till utträdet finns på webbplatsen för rådets generalsekretariat. Ett nytt handelsavtal efter utträdet kräver godkännande av alla medlemsländer.
Kommissionen ledde förhandlingarna för EU:s del. Michel Barnier var chefsförhandlare och representerar de 27 medlemsstaterna. Kommissionen rapporterade till medlemsstaternas stats- och regeringschefer och till rådet i alla skeden av förhandlingarna och håller också Europaparlamentet välinformerat under hela processen.
Övergångsperioden
Storbritanniens utträde ur EU trädde i kraft den 1 februari 2020. I och med utträdesavtalet inleddes en övergångsperiod som sträckte sig till utgången av 2020. Under övergångsperioden tillämpades EU:s nuvarande regler medan det fördes förhandlingar om den framtida relationen. Under övergångsperioden hade Storbritannien alla de rättigheter och skyldigheter som medlemsstater har. Det enda betydande undantaget var att Storbritannien inte längre deltog i EU:s beslutsfattande eller i EU-organens verksamhet.
- EU och Storbritannien överens om ändringar i avtalet om utträde
- Tidslinje för brexit på webbplatsen för Europeiska unionens råd
Europeiska unionen efter brexit
Ämbetsverk
I november 2017 beslutade de 27 kvarvarande medlemsstaternas EU-ministrar var de två EU-myndigheter som låg i Storbritannien ska placeras efter utträdet. Amsterdam valdes till nytt säte för Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och Paris till säte för Europeiska bankmyndigheten (EPV).
Antalet parlamentsledamöter
Antalet ledamöter i Europaparlamentet minskade i och med Storbritanniens utträde och är för närvarande 705. Enligt beslut av Europeiska unionens råd fördelades vid utträdet 27 av Storbritanniens 73 platser i parlamentet mellan de andra medlemsstaterna.
Till följd av denna omfördelning ökade också antalet finländska ledamöter från 13 till 14.
Brexits följder för medborgarna
EU-medborgarnas fria rörlighet mellan EU och Storbritannien upphörde efter Storbritanniens utträde ur EU:s inre marknad den 31 december 2020. Genom utträdesavtalet tryggas rättigheterna för EU-medborgare som flyttat till Storbritannien och för brittiska medborgare som flyttat till EU före den 31 december 2020.
I handels- och samarbetsavtalet avtalas om visumfria resor och vistelser i Storbritannien och EU. För närvarande kan brittiska medborgare besöka Schengen-området utan visum i högst 90 dagar under en period på 180 dagar. EU-medborgare kan resa till Storbritannien och vistas där i sex månader utan visum. För längre vistelser eller arbete kan det behövas uppehållstillstånd eller arbetstillstånd.
- Läs mer på Migrationsverkets webbplats.
- På Finlands ambassadens webbplats hittar du frågor och svar på sådant som gäller vardagen efter brexit.
Hur brexit påverkar Finland
De mest betydande konsekvenserna av Storbritanniens utträde ur EU för Finland och finländarna har att göra med ekonomin och handeln samt människors vardag i Storbritannien.
Finlands primära mål i förhandlingarna var att trygga Finlands intressen och EU27-ländernas enhet. Det var också viktigt för Finland att trygga medborgarnas ställning i de båda länderna och säkerställa att Storbritannien ansvarar för de ekonomiska förbindelser som landet har ingått som EU-medlem.
Ekonomi, handel och export
Storbritannien är Finlands sjunde viktigaste exportland och åttonde viktigaste importland. Kring 4,5 procent av Finlands varuexport gick till de brittiska öarna 2017. Av vår import kommer ca tre procent från Storbritannien.
Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien innehåller ett omfattande avsnitt om handeln och tar upp sådana frågor som vanligtvis ingår i EU:s frihandelsavtal, till exempel varuhandeln, tjänstehandeln, investeringar och offentlig upphandling. Avtalet är omfattande och skapar trygghet i handeln, men det ersätter inte den inre marknaden.
Storbritanniens utträde ur EU:s inre marknad och tullunion innebär fler handelshinder, formaliteter och mer byråkrati för export- och importföretag och för investeringar.
Frihandelsavtal
EU har ett av världens mest omfattande nätverk av frihandelsavtal, som omfattar över 70 länder. Storbritannien är inte längre part i EU:s handelsavtal.
Det kan bland annat påverka exporten av sådana produkter från Finland eller EU till EU:s partnerländer där brittiskt innehåll används. Innehåll med ursprung i Storbritannien räknas inte längre som EU-innehåll, vilket i sin tur kan inverka på om produkten får EU-ursprung i ett tredjeland och om produkten kan dra nytta av handelsavtalets tullförmåner (till exempel lägre tullar eller nolltullar).
Utrikes- och säkerhetspolitik
Finland verkar för en stark europeisk utrikestjänst och en globalt inflytelserik Europeisk union. Finlands ståndpunkter gällande EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik fastställs i regeringsprogrammet.
EU:s globala strategi drar upp riktlinjerna för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i en allt mer instabil omvärld. Strategin innehåller ambitiösa målsättningar: att utveckla unionens försvar, påverka grannskapet, förbygga kriser och stärka internationell rätt.
Den globala strategin presenterar flera möjligheter till ett fördjupat försvarssamarbete. Ambitiösa initiativ av Finland, Frankrike, Tyskland och Italien tyder också på en vilja att framskrida i denna riktning. Storbritannien har framhållit att Europas säkerhet är i landets intresse också efter att landet träder ut ur EU.
Det nya handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien omfattar inte samarbetet inom utrikes- och säkerhetspolitiken, eftersom Storbritannien inte var villigt att förhandla om ett avtalsbaserat förhållande på detta område.
Storbritannien och Finland är nära partner, och som en del av EU bygger nu Finland upp en ny relation till landet. Finland anser att det är viktigt att det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet och försvarssamarbetet mellan EU och Storbritannien fortsätter så nära som möjligt. Vid sidan av kontakterna på EU-nivå stärks de bilaterala relationerna.
Utvecklingspolitiken
I EU:s förhandlingstext om utrikespolitiskt samarbetet ingick ett initiativ till samarbete på utvecklingspolitikens område, men inga förhandlingar fördes om denna helhet. EU samordnar emellertid sitt utvecklingssamarbete även med givare utanför EU, så samarbetet med Storbritannien fortsätter, men i en annan form.
