Bild:

Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen (EUE) spelar en nyckelroll vid genomförandet av Finlands EU-politik. Representationen driver Finlands intressen vid beslutsfattandet inom EU utgående från regeringens direktiv samt rapporterar och förmedlar information till Finland.

EU-kolumner är skriven av EU-representationens sakkunniga.

EU-kolumn 10.8.2021

Den pensionerande EU-ambassadören Marja Rislakki tror på ett enhetligt Europa

Chefen för Finlands EU-representation, ambassadör Marja Rislakki, har sett hela Finlands EU-medlemskap från första parkett. När Finland förhandlade om EES-avtalet och därefter anslutningsavtalet var hon huvudförhandlaren minister Salolainens tjänstemannasekreterare. 2017 tog vägarna henne återigen till EU och Bryssel, då man sökte en ny chef för EU-representationen.

Nu har Marja Rislakkis sista position nått sitt slut. Hon delar sina tankar om EU:s framtid, om Finland i EU och om sin karriär innan hon gick i pension.

Ordförandeskapsperioden, pandemin och Brexit: Tre teman för EUE-perioden

Finlands ständiga representation vid EU, EUE, var känd för Rislakki sedan tidigare bland annat från utvidgningsförhandlingarna år 2000 samt från hennes arbete som Coreper I-ambassadör. När tjänsten som EUE-chef blev ledig 2017 sökte hon den. I slutet av 2019 låg Finlands ordförandeskap framför dem, och då behövdes det EU-kunniga som Rislakki.
– Jag har alltid trivts här och jag är väl bekant med EU:s arbetsmiljö. Det var en spännande utmaning att förbereda och sköta ordförandeskapet. Samtidigt funderade jag också på om jag orkade med att hantera en så enorm kraftansträngning. Men när jag kom tillbaka kändes det dock som om jag inte hade varit borta alls.

Rislakki beskriver sin fyraåriga period som tredelad. De första två och ett halvt åren handlade om förberedelser inför och genomförande av ordförandeskapet. Så snart som ordförandeskapet upphörde började coronapandemin. Det var en mycket jobbig kris, i synnerhet för EU-ambassadörer. De var under en lång tid nästan de enda som träffades fysiskt under undantagsperioderna.
– Man säger ofta att varje ständig representant får någon kris att hantera. Min föregångare hade en migrationskris och hennes föregångare en finanskris. Jag fick en pandemi.

Ambassadör Marja Rislakki och Europaminister Tytti Tuppurainen.
De som arbetar med EU-frågor vill Rislakki uppmuntra till att vara konstruktiva i framtiden. ”Man måste söka lösningar och inte föra fram problem.” Rislakki och Europaminister Tytti Tuppurainen under Finlands ordförandeskap 2019.

Den tredje betydande faktorn under Rislakkis period var Brexit. Efter förhandlingarna mellan EU och Storbritannien inleddes en övergångsperiod och därefter inleddes ett nytt förhållande mellan länderna. Brexit trädde slutgiltigt i kraft i april, men det har förekommit svårigheter i början.

Rislakki har under sin mandatperiod strävat efter att främja en övergripande och horisontell verksamhetskultur inom EUE. Pandemin förstärkte detta angreppssätt och betonade nödvändigheten och nyttan med den.
– Allt påverkar allt. Vi har medvetet strävat efter att göra skiljelinjerna mindre markanta, att behandla saker på ett mer övergripande sätt och att regelbundet mötas i en bredare sammansättning.

Ett internt sammanhängande EU klarar sig också globalt

Även om man då och då ställs inför utmaningar, tycker Rislakki att EU:s beslutsfattande i allmänhet fungerar bra. Men den senaste tidens oroande utveckling inom EU är också alarmerande, enligt Rislakki.
– Det är oroande om EU börjar falla sönder inifrån. Rättsstatsprincipen och de gemensamma värderingarna måste lyftas fram. För att EU skall kunna spela en stark roll i den internationella konkurrensen måste vi hålla samman internt.

Det enda sättet att klara sig globalt är att vara sammanhängande och hålla ihop.

Rislakki tror också att EU kommer att bli ännu tätare sammanhängande i framtiden. Världen polariseras och EU konkurrerar med stormakterna på världsmarknaden. Samtidigt är teknikens växande betydelse enormt stor inom olika sektorer, och cybersäkerhet och hybridhot medför nya utmaningar.
– Det enda sättet att klara sig globalt är att vara sammanhängande och hålla ihop.

EU:s intresse är Finlands intresse

I och med den framtida visionen och de nya utmaningarna är diskussionen om vart EU är på väg, som småningom har påbörjats i Finland, positiv enligt Rislakki.
– EU är en viktig referensram för oss, eftersom Finlands ord där spelar roll. Det som är bra för EU är i allmänhet också bra för Finland på lång sikt. Vi måste sitta med vid de bord där besluten fattas. Vi kan inte stanna utanför.

EU är en viktig referensram för oss, eftersom Finlands ord där spelar roll. Det som är bra för EU är i allmänhet också bra för Finland på lång sikt. Vi måste sitta med vid de bord där besluten fattas.

Finlands styrkor ligger inom exempelvis utbildning, innovationer och forskning. Inom dessa sektorer är Finland ett större land än dess storlek, och Rislakki berättar att hon lyssnar uppmärksamt.

Dessutom är resiliens och övergripande säkerhet under pandemin och dess efterdyningar teman inom vilka Finland har fört fram sin egen åsikt väldigt starkt. Rislakki betonar vikten av en helhetssyn även när det gäller att återhämta sig från krisen.

Samtidigt är Finlands särdrag, naturen, fortfarande centralt. Finland är ett skogsland och det syns också inom EU.
– Enligt sägnen frågar en holländare en finländare ”hur många skogar har ni”. Ibland måste man förklara vad en skog egentligen är på ett lättfattligt sätt. Skogen ger inte bara virke, den är viktig för oss finländare på många sätt. Det är grönt guld och måste vårdas. Under ordförandeskapet gjorde vi en resa till Villmanstrand och Nyslott. När vi flög var luften alldeles klar och kollegerna förundrades över att det bara fanns skog och sjöar här.

Dags att ta farväl

Rislakki har tillbringat sammanlagt cirka 17 år i Bryssel och arbetat med EU-frågor. Staden har blivit ett andra hem. Med sin närhet till människan och sin internationalism har den gjort ett stort intryck.
– Det är lätt att leva och arbeta här. Även om man alltid talar om den belgiska byråkratin är belgarna också beredda att vara flexibla. De är inte stelbenta och fast i mönster.

Det råder kompromissvilja mellan EU-ambassadörerna, man vill hitta lösningar, alla är riktiga proffs och vår samhörighet är stark.

Nu finns det en kasse med minneshäften, flera sidor fulla av minnen och erfarenheter under årens lopp, på soffan i arbetsrummet. I det här skedet i karriären är det på sin plats att fråga hur du känner dig nu och vad du kommer att sakna.
– När man frågar det säger jag att jag inte alls kommer att sakna toppmötena eller råden. Däremot kommer jag säkert att sakna min egen Coreper-grupp. Ibland träffar vi varandra mer än våra respektive. Det råder kompromissvilja mellan EU-ambassadörerna, man vill hitta lösningar, alla är riktiga proffs och vår samhörighet är stark. Det har varit enormt givande att arbeta med dem.

Rislakki har verkligen tyckt om arbetet för Utrikesministeriet. Det har varit lärorikt och omväxlande, vilket enligt henne också är det allra bästa med det.
– Jag tror inte att jag hade trivts på en annan typ av arbete. Utrikesministeriet är lockande och det är en viss livsstil. Det är inte alltid lätt. Men att göra karriär på UM är ändamålsenligt i den bemärkelsen att man kan gå vidare och lära sig mycket när man byter arbetsuppgifter. I slutändan hade jag en bra karriär. Jag kan gå i pension och vara nöjd, dagen är slut.

En grupp glada människor hoppar i luften i entrén till en byggnad i Europeiska unionens råd.
Gemensam bild av personalen under Finlands ordförandeskap 2019 i Justus Lipsius i Bryssel.

Vad händer härnäst? 

– Nu har jag tid att vara med barnbarnen och ta hand om mina föräldrar. Vi får se vad jag gör. Jag har sagt att jag ska börja odla örter. Om någon har nytta av min långa EU-erfarenhet är jag naturligtvis beredd att dela med mig. Just nu är allt fortfarande öppet, så vi får se.

Favoritminne från EUE-tiden? 

– Som avslutning på ordförandeskapet var vi hela personalen i Justus Lipsius lobby för att ta bilden och vi väntade på rådets fotograf och några andra som fortfarande satt fast i miljörådets möte. Vi började sjunga julsånger medan vi väntade. Vår spontana kör sjöng fantastiskt ihop. Jag var så stolt över vårt gäng – vi tillsammans hade lett Finlands EU-ordförandeskap i Bryssel. I sångerna genljuder vår djupa samstämmighet och lättnaden över att ha slutfört ett hårt arbete. Alla hade gett allt och stämningen var obeskrivlig. Det ger mig fortfarande gåshud. På EUE har det varit ett toppgäng, alltid. Alla här är motiverade och är hängivna sitt arbete. Man har alltid kunnat vara stolt över dem.

Om skribenten

akselinurminen