Månadens fråga: Hur framskrider EU:s anslutning till Europakonventionen?
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), som nyligen fyllt 70 år, är en hörnsten i skyddet för de mänskliga rättigheterna i vår del av världen. Europakonventionen tryggar de mänskliga rättigheter som fastställs i konventionen för alla 47 medlemsstater i Europarådet. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) övervakar att parterna iakttar konventionen genom att behandla individuella och statliga klagomål som gäller påstådda kränkningar av rättigheter. Alla EU:s medlemsstater är parter i Europakonventionen, men själva Europeiska unionen är ännu inte det. Vi frågade människorättsrådgivaren Pilvi Rämä hur EU:s anslutning till Europakonventionen framskrider.
Månadens fråga: Vad förändras i EU:s asylpolitik, eller ändras det?
Den 23 september offentliggjorde Europeiska kommissionen ett förslag till en reform av Europeiska unionens gemensamma asylsystem och migrationspolitik. Det har länge saknats en gemensam överenskommelse om invandrings- och asylfrågor i EU. Vi bad Anna-Kaisa Hiltunen vid Utrikespolitiska institutet redogöra för de ändringar som gjorts i asylpolitiken.
Månadens fråga: Vad betyder EU:s återhämtningspaket för Finland och för Europa?
EU-ländernas stats- och regeringschefer enades i slutet av juli om ett paket på 1 824,3 miljarder euro, som består av budgeten för 2021–2027 på 1 074,3 miljarder euro och en återhämtningsinsats på 750 miljarder euro som svar på coronakrisen. Paketet måste godkännas inom detta år i EU-ländernas parlament, och i Finland inleds behandlingen i riksdagen i september. Vi frågade forskaren Antti Ronkainen om återhämtningspaketets betydelse.
Månadens fråga: Är brexit en frusen konflikt mitt i en varm sommar?
Förhandlingarna om de framtida handelsrelationerna mellan Europeiska unionen och Storbritannien har framskridit långsamt. Trots en exceptionellt varm juni månad påminner situationen om en frusen konflikt där parterna gjort mycket få konkreta framsteg. I en utomståendes ögon ser det hela ut som ett limbo där begrepp som hård brexit, brexit utan avtal och no-deal debatteras i det oändliga. Vi frågade forskaren Timo Miettinen hur framtiden ser ut med tanke på brexit.
Månadens fråga: Hur ska det gå för Schengen?
Den fria rörligheten inom Schengenområdet har utsatts för påfrestningar under coronakrisen. Alla Schengenländer har i praktiken stängt den yttre gränsen för annat än absolut nödvändig trafik, och majoriteten av länderna begränsar också resor över den inre gränsen, mellan Schengenländerna. Vi frågade Saila Heinikoski, äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet, hur ska det gå för Schengen.
Månadens fråga: Vad gör EU åt coronaviruskrisen?
Finland och alla EU-länder har fattat viktiga nationella beslut om vården av insjuknade och om hur man ska bromsa virusets spridning. Det har också fattats beslut för att underlätta de ekonomiska och sociala följderna. EU och dess medlemsländer försöker dessutom genom samarbete stärka de nationella hälso- och sjukvårdssystemen och stoppa virusets spridning.
Månadens fråga: Liisa Jaakonsaari, hur har det 25-åriga EU-medlemskapet förändrat Finland?
Med början den 1 januari 2020 har Finland varit EU-medlem redan i 25 år. För att fira jubileumsåret svarar politikerveteranden, den tidigare europarlamentarikern och ministern Liisa Jaakonsaari på vår månadens fråga om effekterna av Finlands EU-medlemskap: