Tillgänglighetsverktyg

Bild: Visit Finland: Jussi Hellstén

Konkurrenskraft

Europeiska unionens konkurrenspolitik reglerar medlemsstaternas gränsöverskridande handel och försöker främja den inre marknadens funktion. Med konkurrenslagstiftningen har man ingripit i sådana sammanslutningar och avtal mellan företag som man ansett har snedvridit konkurrensen inom den gemensamma marknaden.

Dessutom har man med unionens konkurrenspolitik försökt förhindra att det uppstår monopol och avveckla befintliga monopol. Detta har inneburit att även många funktioner som traditionellt innehafts av den offentliga sektorn har avreglerats. I samband med avregleringen har man dock försökt försäkra sig om att den inte orsakar konkurrensnackdelar för europeiska företag på världsmarknaden och att produktionen av allmännyttiga tjänster kan tryggas.

Europa 2020 -strategin blickar framåt

Åren 2000–2010 strävade EU efter att förbättra sin konkurrenskraft med hjälp av Lissabonstrategin. Målet var att göra unionen till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. På Lissabonstrategin följer nu strategin Europa 2020, som ska utveckla EU till en smartare och grönare social marknadsekonomi.

Den nya strategin bygger på en utvärdering av Lissabonstrategin. Strategin EU 2020 fokuserar på tre tematiska mål: att skapa värde genom kunskap, att öka delaktigheten i ett samhälle för alla och att skapa en konkurrenskraftig, sammanlänkad och miljövänligare ekonomi.

Rådet behandlar frågor rörande konkurrenskraften

Konkurrenskraftsrådet har till uppgift att se till att frågor som rör ökad konkurrenskraft och tillväxt i Europa behandlas på ett sammanhållet sätt. Konkurrenskraftsrådet inrättades i juni 2002 genom att tre gamla rådskonstellationer (inre marknaden, industri och forskning) slogs samman. Tanken var att man på ett mer enhetligt och samordnat sätt skulle kunna behandla frågor rörande EU:s konkurrenskraft.

Rådet för konkurrenskraft behandlar frågor inom tre områden:

Inre marknaden

Förverkligandet av den inre marknaden är ett av EU:s centrala uppgifter. Fri rörlighet för människor, ttjänster, varor och kapital mellan olika länder är en central förutsättning för fri handel. Officielt skapades den gemensamma marknaden genom Maastrichtfördraget 1993, men de facto byggs den upp och utvecklas alltjämt.

Industri

Frågor rörande industripolitiken hör fortfarande huvudsakligen till medlemsstaternas befogenheter. EU försöker främja samarbetet mellan medlemsstaterna även på det industriella området för att förbättra unionens konkurrenskraft.

Forskning

I fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen anges mål, regler och förfaranden för att utveckla den vetenskapliga forskningen och teknologin. Syftet är att stärka den vetenskapliga och teknologiska grunden för den europeiska industrin och dess internationella konkurrenskraft.

I konkurrenskraftsrådets möten deltar, beroende på vilka frågor som står på dagordningen, medlemsländernas ministrar med ansvar för Europafrågor, näringsliv och forskning. Rådet sammanträder fyra till fem eller sex gånger per år.

Följ oss