Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor

EU:s mål inom sysselsättnings-, social- och hälsopolitiken samt i konsumentfrågor är att höja medborgarnas levnadsstandard och livskvalitet, bland annat genom att erbjuda arbetstillfällen av god kvalitet och genom att säkerställa en hög nivå på det sociala skyddet, hälsoskyddet och konsumentskyddet.

EU:s socialpolitik – miniminormer och samordning

I Europeiska unionen omfattar socialpolitiken också arbetsrätt och reglering av arbetslivet, likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet samt olika åtgärder mot diskriminering. Målet är att garantera alla medborgare en skälig livskvalitet och levnadsstandard och att förebygga utslagning. EU finansierar också projekt som gäller sysselsättning, sociala frågor och bekämpning av utslagning genom olika program.

Sysselsättnings- och socialpolitiken hör fortsättningsvis till medlemsländernas ansvar. Unionen bidrar genom att stärka de gemensamma målen för samtliga medlemsländer, analysera insatser som genomförts på nationell nivå samt ge medlemsländerna rekommendationer. Det är också viktigt att utbyta god praxis mellan medlemsländerna. Hittills har EU endast utfärdat bestämmelser om miniminormer och minimirättigheter.

Arbetarskyddet är en viktig del av unionens socialpolitik. EU har befogenhet att utfärda bestämmelser om minimikrav inom arbetarskyddet och om till exempel säkerhetsfrågor vad gäller maskiner och kemikalier som används på arbetsplatserna.

Redan Romfördraget från 1957 innehåller bestämmelser om samordning av medlemsländernas system för social trygghet. Detta anknyter till medlemsländernas gemensamma marknad. Samordningen av den sociala tryggheten främjar arbetskraftens fria rörlighet mellan medlemsländerna. En arbetstagare får social trygghet endast från ett land i taget och har rätt till social trygghet av samma nivå som medlemsländernas egna medborgare. Nivån på den sociala tryggheten varierar mellan medlemsländerna.

EU:s hälsopolitik främjar medborgarnas hälsa

EU-länderna har det huvudsakliga ansvaret för att ordna hälso- och sjukvård. EU:s hälsopolitik kompletterar de nationella åtgärderna och hjälper till att säkerställa att hälsoskyddet beaktas i all EU-politik. Syftet med EU:s hälsoåtgärder är att skydda och förbättra medborgarnas hälsa, främja lika tillgång till hälso- och sjukvård och förbättra insatserna vid allvarliga hot mot hälsan som berör fler än ett EU-land.

Genom EU-lagstiftningen regleras till exempel kvaliteten på och säkerheten hos läkemedel, hälso- och sjukvårdstjänsterna samt patienternas rättigheter inom den gränsöverskridande hälso- och sjukvården. Dessutom finansierar EU hälsoprojekt på olika håll i Europa.

Målet är att förenhetliga konsumentskyddet

Politiken för konsumentskydd syftar till att konsumenterna ska ha samma grundläggande rättigheter i alla medlemsländer. Till dessa rättigheter hör både hälsomässigt och ekonomiskt konsumentskydd, rätt till skadestånd samt konsumenternas rätt till information. Produktsäkerheten övervakas och avsikten är att förbättra den exempelvis genom olika frivilliga standarder.

Frågor som rör sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor i EU bereds av rådet

I rådet för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor deltar medlemsländernas arbetsministrar, social- och hälsovårdsministrar samt ministrar med ansvar för konsumentskydds- och jämställdhetsfrågor. Rådet sammanträder fyra gånger om året. Två av sammanträdena ägnas vanligen enbart åt frågor kring sysselsättnings- och socialpolitik.

På dessa områden fattar rådet oftast beslut med kvalificerad majoritet tillsammans med Europaparlamentet.