Tillgänglighetsverktyg

Bild: Sakari Piippo

Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt forskning

Sysselsättning och socialpolitik, hälsa och konsumentfrågor

Målet för Europeiska unionens sysselsättnings- och socialpolitik är att alla medborgare skall få en skälig livskvalitet och levnadsstandard. EU:s socialpolitik syftar till att utveckla levnadsvillkoren och att säkerställa den sociala tryggheten samt förebygga utslagning genom olika program. I den så kallade europeiska sociala modellen skall den ekonomiska politiken, sysselsättnings-, social- och miljöpolitiken stödja varandra.

EU:s socialpolitik – miniminormer och samordning.

I Europeiska unionen täcker socialpolitiken även områdena arbetsmarknadsreglering och arbetsrätt, likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet samt åtgärder mot diskriminering.

Sysselsättnings- och socialpolitiken hör fortsättningsvis till medlemsstaternas ansvar. Gemenskapens deltagande inskränker sig till att stärka de gemensamma målen för samtliga medlemsstater, analysera insatser som genomförts på nationell nivå samt utbyta god praxis och ge medlemsstaterna rekommendationer. Tillsvidare har EU föreskrivit endast miniminormer och minimirättigheter.

Arbetarskyddet är en viktig del av unionens socialpolitik. EU har befogenhet att utfärda bestämmelser om minimikrav inom arbetarskyddet och om till exempel säkerhetsfrågor vad gäller maskiner och kemikalier som används på arbetsplatserna.

Redan i Romfördraget (1957) stadgades det om samordning av medlemsländernas sociala trygghetssystem. Detta anknyter till den gemensamma marknaden mellan medlemsstaterna. Samordningen av den sociala tryggheten genomför fri rörlighet mellan medlemsstaterna; arbetstagaren får social trygghet endast från ett land i taget och han eller hon har möjlighet till social trygghet av samma nivå som medlemsstaternas egna medborgare. Nivån på det sociala skyddet varierar i olika medlemsländer.

Europeiska unionens hälsopolitik förbättrar folkhälsan.

Målet för Europeiska unionens hälsopolitik är att förbättra folkhälsan och sprida hälsoinformation. För att uppnå målet har olika åtgärdsprogram använts (exempelvis programmen för cancer, aids och hälsofrämjande) jämte rekommendationer. Det syftar bland annat till snabbare åtgärder vid hälsorisker samt att inverka på olika hälsorelaterade bakgrundsfaktorer.

EU strävar efter att alla konsumenter har samma grundläggande rättigheter.

Politiken för konsumentskydd inriktas på att konsumenten har samma grundläggande rättigheter i alla medlemsländer. Till dessa rättigheter hör både hälsomässigt och ekonomiskt konsumentskydd, rätt till skadestånd samt konsumenternas rätt till information. Produktsäkerheten följs upp och avsikten är att höja den genom exempelvis olika frivilliga standarder.

I mötena för rådet som ansvarar för Europeiska unionens sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor deltar medlemsstaternas arbetsministrar, social- och hälsovårdsministrarna samt ministrarna som svarar för konsumentskydds- och jämställdhetsfrågor. Rådet samlas fyra gånger om året.

På dessa områden fattar rådet oftast beslut med kvalificerad majoritet tillsammans med Europaparlamentet.

 

Följ oss