Miljö
Syftet med EU:s miljöpolitik är att förebygga förorening av miljön, att begränsa klimatförändringar och anpassa sig till dem, att värna om biologisk mångfald, att använda naturresurser på ett hållbart sätt och att övergå till en cirkulär ekonomi. Målen på EU-nivå främjas genom lagstiftning och internationella avtal.
EU:s gröna giv fastställer riktlinjerna
År 2019 publicerade EU den gröna given (Green Deal), vars mål är att minska utsläppen, investera i spetsforskning och innovationer och bevara Europas naturmiljö. För att målen i den gröna given ska kunna uppnås har man i EU under de senaste åren utfärdat en mängd rättsakter som gäller klimat, miljö och natur, eller närmare bestämt utsläppshandel, användning av förnybara energikällor, byggnaders energiprestanda, skadliga utsläpp/luftföroreningar, återvinning och restaurering av livsmiljöer.
Mot ett klimatneutralt Europa 2050
Målet för EU:s klimatpolitik är att stävja den globala uppvärmningen och samtidigt underlätta anpassning till det föränderliga klimatet. EU:s klimatpolitik styr både de EU-gemensamma politiska åtgärderna och medlemsländernas egna åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna.
EU har som mål att bli den första klimatneutrala världsdelen före 2050. Med klimatneutralitet avses att växthusgasutsläppen och de kolsänkor som binder utsläppen är lika stora. Målet är juridiskt bindande i och med att det ingår i den europeiska klimatlagen, som trädde i kraft sommaren 2021. I lagen fastställs att EU före 2030 ska minska utsläppen med minst 55 procent jämfört med 1990 års nivå.
EU:s naturpolitik syftar till att stoppa förlusten av biologisk mångfald före 2030
Naturen förstörs för närvarande snabbare än någonsin, både inom EU och globalt. Bland annat den globala uppvärmningen, föroreningar, främmande arter, intensivt jordbruk och urbanisering försämrar livsmiljöernas tillstånd.
Målet för EU:s strategi för biologisk mångfald är att stoppa förlusten av biologisk mångfald och vända utvecklingen i en positiv riktning före 2030. EU-medlemsländerna har förbundit sig till 17 viktiga mål för att målet ska nås.
Målet är bland annat att öka den skyddade arealen och restaurera skadade ekosystem i hela EU före 2030. Genomförandet av det senare målet stöds av EU:s förordning om restaurering av natur.
Cirkulär ekonomi ska bidra med lösningar och främja hållbar tillväxt
Cirkulär ekonomi erbjuder metoder för att lösa den ekologiska hållbarhetskris som följer av klimatförändringar, föroreningar och förlusten av biologisk mångfald och samtidigt främja den gröna omställningen. Cirkulär ekonomi innebär att produkter, material och resurser samt deras värde hålls kvar så länge som möjligt och att uppkomsten av avfall minimeras.
Hälften av alla växthusgasutsläpp och mer än 90 procent av förlusten av biologisk mångfald och vattenstressen beror på utnyttjande och förädling av naturresurser. Den globala förbrukningen av material som biomassa, fossila bränslen, metaller och mineraler beräknas fördubblas under de följande 40 åren, medan den årliga avfallsmängden beräknas öka med 70 procent fram till 2050. Det är nödvändigt att övergå från handlingsmodellen ”ta, använd, släng” till en tillväxtmodell som bygger på cirkulär ekonomi för att resursförbrukningen ska hållas inom gränserna för vår planet.
Målet för EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin från 2020 är att göra den cirkulära ekonomin allmänt utbredd, vilket skulle bidra till målet om klimatneutralitet 2050 och till frikopplingen av ekonomisk tillväxt från användningen av naturresurser. Cirkulär ekonomi stärker också EU:s försörjningsberedskap och strategiska oberoende i en situation där medlemsländerna är beroende av begränsade råvaror. Handlingsplanen innehåller flera initiativ och lagstiftningsförslag om bland annat hållbar konsumtion och produktion.
Internationella miljöavtal är väsentliga verktyg
De globala miljöproblemen följer inte staternas gränser och därför behövs det internationella avtal och åtaganden samt internationellt samarbete för att lösa dem. I det multilaterala samarbetet, bland annat i internationella förhandlingar om miljöavtal, främjar Finland sina mål och behövliga åtgärder via EU. De viktigaste internationella miljöavtalen är bland annat FN:s ramkonvention om klimatförändringar, klimatavtalet från Paris, konventionen om biologisk mångfald samt konventionerna om kemikalier, luftvård och avfall. I Finland genomförs målen för de internationella avtalen i regel genom EU-lagstiftningen.
Miljörådet påverkar lagstiftningen och internationella förhandlingar
I miljörådet sammanträder EU:s ministrar med ansvar för miljö- och klimatfrågor. Som politisk beslutsfattare godkänner rådet tillsammans med Europaparlamentet lagstiftning på EU-nivå.
På internationell nivå strävar EU och dess medlemsländer efter att säkerställa att EU:s miljönormer iakttas i internationella miljö- och klimatavtal. Rådet bereder EU:s ståndpunkter inför förhandlingar om internationella avtal, såsom FN:s klimat- och naturmöten.