Månadens fråga: Vad innebär den fria rörligheten för ungdomar?
Européerna uppskattar mycket den fria rörligheten inom EU. Den fria rörligheten värderas särskilt av ungdomarna, som också drar stor nytta av den. Coronapandemin har emellertid stängt gränserna och försvårat rörligheten också inom Europa. Vi frågade Finlands medborgarrepresentant vid konferensen om Europas framtid, Ninni Norra, om hur den fria rörlighetens framtid ser ut i ungdomens ögon.
Månadens fråga: vad för EU:s program för klimatmål Fit for 55 med sig?
Den 14 juli offentliggör Europeiska kommissionen Fit for 55, ett omfattande paket med lagstiftningsinitiativ, i syfte att skärpa EU:s klimatmål. Paketets namn syftar till målet att minska utsläppen med 55 procent fram till 2030 jämfört med nivån för 1990. Vi frågade Ismo Ulvila, kommunikationschef vid EU-kommissionens representation i Finland, vilka åtgärder som ingår i klimatpaketet och varför EU:s klimatåtgärder är viktiga.
Månadens fråga: Vad borde varje webbanvändare veta om den framtida förordningen om digital integritet?
Direktivet om integritet och elektronisk kommunikation från 2002 revideras nu på initiativ av Europeiska kommissionen genom en förordning om digital integritet. De reviderade reglerna förtydligar integritetsskyddet vid användning av elektronisk kommunikation och i digitala miljöer. Vi frågade Maija Rönkä, specialsakkunnig i telekommunikation, vad den nya förordningen om digital integritet som nu bereds innehåller och vad den kommer att ändra på.
Månadens fråga: Vad är konferensen om Europas framtid?
Konferensen om Europas framtid (Conference on the Future of Europe) startar på Europadagen den 9 maj. Konferensens idé är att EU-medborgarna får framföra sina åsikter om EU:s framtida utmaningar och möjligheter. Vi frågade tjänstemannasekreteraren vid utrikesministeriets Europaavdelning Leo Svahnbäck vad konferensen egentligen går ut på och hur finländarna kan delta i den.
Månadens fråga: EU:s jordbrukspolitik förnyas – vad förändras och vad innebär det för klimatåtgärderna?
Vid reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik har mer ambitiösa klimat- och miljömål varit ett av diskussionsämnena. Klimatåtgärder i kombination med åtgärder som förbättrar jordbrukets konkurrenskraft och ökar jordbrukarnas inkomster är en svår politisk ekvation. Vi frågade Jyrki Niemi, forskningsprofessor på området jordbruk, på vilket sätt EU:s jordbrukspolitik kommer att förändras och hur klimatmålen kommer att synas i förändringarna.
Månadens fråga: Vad har vi för nytta av EU?
I den offentliga debatten frågas det ibland om EU bara inspekterar böjda gurkor eller om medlemskapet i unionen också har andra fördelar för Finland. Ofta framhålls Finlands roll som s.k. ”nettobidragsgivare”, dvs. att vi som ett rikt land under största delen av vårt medlemskap betalat mer i medlemsavgifter än vi fått direkt finansiering. Vi frågade Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen vilken nytta vi har av EU och varför Finland vill vara med och utveckla unionen.
Månadens fråga: Europeiska utrikestjänsten fyllde 10 år – Vad är EEAS?
Europeiska utrikestjänsten (på engelska European External Action Service, EEAS), formellt Europeiska avdelningen för yttre åtgärder, inledde sin verksamhet i januari 2011. Ett centralt mål när utrikestjänsten inrättades var att förbättra samstämmigheten och effektiviteten i EU:s yttre åtgärder och skapa en permanent struktur för EU:s yttre förbindelser. Vi frågade enhetschef Matti Nissinen hur utrikestjänsten har utvecklats sedan den inrättades för tio år sedan.
Månadens fråga: Hur framskrider EU:s anslutning till Europakonventionen?
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), som nyligen fyllt 70 år, är en hörnsten i skyddet för de mänskliga rättigheterna i vår del av världen. Europakonventionen tryggar de mänskliga rättigheter som fastställs i konventionen för alla 47 medlemsstater i Europarådet. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) övervakar att parterna iakttar konventionen genom att behandla individuella och statliga klagomål som gäller påstådda kränkningar av rättigheter. Alla EU:s medlemsstater är parter i Europakonventionen, men själva Europeiska unionen är ännu inte det. Vi frågade människorättsrådgivaren Pilvi Rämä hur EU:s anslutning till Europakonventionen framskrider.
Månadens fråga: Vad förändras i EU:s asylpolitik, eller ändras det?
Den 23 september offentliggjorde Europeiska kommissionen ett förslag till en reform av Europeiska unionens gemensamma asylsystem och migrationspolitik. Det har länge saknats en gemensam överenskommelse om invandrings- och asylfrågor i EU. Vi bad Anna-Kaisa Hiltunen vid Utrikespolitiska institutet redogöra för de ändringar som gjorts i asylpolitiken.
Månadens fråga: Vad betyder EU:s återhämtningspaket för Finland och för Europa?
EU-ländernas stats- och regeringschefer enades i slutet av juli om ett paket på 1 824,3 miljarder euro, som består av budgeten för 2021–2027 på 1 074,3 miljarder euro och en återhämtningsinsats på 750 miljarder euro som svar på coronakrisen. Paketet måste godkännas inom detta år i EU-ländernas parlament, och i Finland inleds behandlingen i riksdagen i september. Vi frågade forskaren Antti Ronkainen om återhämtningspaketets betydelse.