Kategori: Nyheter, 2005
Toppdomänen .eu kan sökas
Den nya toppdomänen .eu togs i bruk 7.12.2005 efter år av förberedelser. Domänen kan användas både i namnen på webbplatser och e-postadresser. Under en inledningsfas är registrering öppen för europeiska offentliga instanser och företag med namnrättigheter. Efter fyra månader kan alla fysiska personer som är bosatta inom EU eller företag som är etablerade inom EU ansöka om en adress med ändelsen .eu enligt principen ”först till kvarn”. Även företag som verkar i EU:s kandidatländer kan söka om en adress med suffixet .eu.
Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Norra Savolax
Norra Savolax kom på allvar med i EU:s strukturpolitik först efter Agenda 2000. – Det är svårt att mäta resultaten, men antalet arbetsplatser åren 2000–2003 visar en nettoökning på ca 2 000, säger landskapets tf. landskapsdirektör Jussi Huttunen. Utsikten från Puijo är en av de bästa i Norra Savolax. Foto: Norra Savolax förbund.EU-flaggan syns i många projekt i Norra Savolax
Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Norra Österbotten
"Det svåraste med EU-medlemskapet har kanske varit den ökande byråkratin och olika granskningar och granskningar av granskningarna. En positiv överraskning var att det fanns så mycket man kunde utveckla i landskapet." Europadagen firas på gågatan "Rotuaari" i Uleåborg.
Ny femårig handlingsplan för Europa-Medelhavspartnerskapet
Europa-Medelhavspartnerskapet, även kallat Barcelonaprocessen, höll toppmöte i Barcelona i Spanien den 27–28 november med anledning av processens tioårsdag. Kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso vid Barcelonamötet. Foto: Europeiska kommissionenVid mötet granskade man resultaten av den tioåriga verksamheten och drog upp riktlinjer för den kommande femårsperioden. I samarbetsprocessen deltar förutom EU-länderna även tio partnerländer i Medelhavsområdet, det vill säga Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Syrien, Turkiet, Tunisien och den palestinska administrationen.
Regeringen överlämnade den 25 november sin redogörelse till riksdagen om Europeiska unionens konstitutionella fördrag
Redogörelsen innehåller en detaljerad granskning av det konstitutionella fördraget. Dessutom behandlas frågor kring hur unionen borde utvecklas i framtiden. Bild: Europeiska kommissionenI redogörelsen betonas att det ligger i Finlands intresse att delta aktivt i unionens verksamhet och dess utveckling på alla nivåer och områden.
Nya riktlinjer för den nordliga dimensionen
Den nordliga dimensionens framtida riktlinjer drogs upp vid ett ministermöte i Bryssel den 21 november. Vid mötet fattades beslut om en ny handlingsplan för den nordliga dimensionens politik från och med år 2007. Det geografiska området som omfattas av den nordliga dimensionens politik. Foto: Europeiska kommissionenDen nuvarande handlingsplanen löper ut i slutet av år 2006. Enligt de nya riktlinjerna får den nordliga dimensionen från och med början av år 2007 ett stabilt och varaktigt koncept i stället för de tidigare treåriga handlingsplanerna. I mötet deltog utrikesministrar från EU-länderna, Ryssland, Norge och Island och representanter för regionala organisationer med verksamhet i de nordliga regionerna samt representanter för internationella finansinstitut och EU-institutioner.
EU:s ordförandeländer 1995–2020
Varje medlemsland fungerar som ordförande för rådet i sex månaders tid. Den nya perioden börjar alltid den 1 januari och den 1 juli. Ordförandelandets representant är i praktiken ordförande på rådets alla nivåer från arbetsgrupper till Europeiska rådet.
Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Södra Österbotten
Finlands medlemskap i unionen har aktiverat människor att utveckla den egna regionen. Projektarbetet har dessutom gjort landskapet mera internationellt. Sydösterbottniskt landskap. På bilden Kyro älv. Foto: UM/Hannu Valas.Det säger Timo Vesiluoma, verksamhetsledaren för den sydösterbottniska utvecklingsföreningen Suupohjan Kehittämisyhdistys. Föreningens syfte är att utveckla landsbygden och den har verksamhet i kommunerna Storå, Jurva, Bötom och Östermark och i staden Kauhajoki.
Agendan för Finlands EU-ordförandeskap tar form
EU-ministerutskottet behandlade den 11 november utkastet till agenda för Finlands EU-ordförandeskap. Finland har som mål att aktivt främja diskussionen i samband med pausen i beredningen av EU:s konstitutionella fördrag, när det gäller utvidgningen följer man hur Bulgariens och Rumäniens verkställande av medlemsförpliktelserna framskrider. Bild: Europeiska komission. Finland är EU:s ordförandeland från den 1 juli till den 31 december 2006. Arbetet under Finlands ordförandeskap baserar sig på rådets årsprogram som skall utarbetas för 2006 tillsammans med det föregående ordförandelandet Österrike. Årsprogrammet skall presenteras för de övriga medlemsländerna vid rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser den 12 december.
Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Österbotten
Vasaregionen hyste nog större rädsla än förhoppningar inför EU-medlemskapet, erinrar sig professor Hannu Katajamäki vid regionalvetenskapliga institutionen vid Vasa universitet. Landskapet Österbotten med dess medlemskommuner.Utgångsläget inför medlemskapet.
Landskapen 10 år i Europeiska unionen: Birkaland
Utvecklingen i Birkaland har gått stadigt framåt. Samarbetet kring innovativ forskning och utveckling har i synnerhet varit effektivt i landskapet, säger Risto Koivisto, kommundirektör i Birkala kommun. Samhällsvetenskapliga institutionen vid Tammerfors universitet har redan en längre tid studerat den europeiska integrationens regionala effekter. På bilden universitetsbyggnaden Pinni A, foto: Tammerfors universitet/Erkki Karén.Enligt Koivistos åsikt har EU:s målprogram i Birkaland varit rätt framgångsrika. Vissa program har nått ett bättre resultat än andra, men på det hela taget kan man vara nöjd. Visserligen har man inom jordbruket varit tvungen att fatta svåra beslut även i Birkaland, men enligt Koivisto skulle dessa ha blivit aktuella oberoende av EU-medlemskapet. Koivisto uppskattar att sysselsättningsutvecklingen har varit bättre än den hade varit utan EU.
Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Kymmenedalen
EU-medlemskapet har inneburit ekonomisk stabilitet för såväl enskilda som företag. Stabiliteten har synts i form av en låg räntenivå, som har gett ny fart åt investeringarna, säger Fredrikshamns stadsdirektör Hannu Muhonen. Fredrikshamn är känt för sin runda stadsplan, vars speciella karaktär syns tydligt på denna flygbild. Från Fredrikshamn är det 40 km till ryska gränsen, 270 km till Viborg och 150 km till Helsingfors.När finländarna 1994 röstade om anslutningen till Europeiska unionen, fick anslutningen ett rätt starkt stöd i Kymmene valkrets: över 65 procent av väljarna kryssade för alternativet ja. I Kymmenedalen hade EU det allra starkaste stödet i Fredrikshamn och Kotka, där tre av fyra väljare valde alternativet ja. Man tror att detta framför allt berodde på att exportindustrin och utrikeshandeln hade en stor betydelse för näringslivet i regionen, och man ville inte ta risken att förlora sina positioner.
Finland utsåg sina nya representanter i Regionkommittén
Regionkommittén är den politiska församling som ger lokala och regionala myndigheter en röst i Europeiska unionen. Foto: Regionkommittén Regionkommitténs (ReK) nuvarande fyraåriga period löper ut i januari 2006. Regeringen utnämnde den 3 november kandidaterna till Finlands representanter och ersättare i regionkommittén för perioden 2006-2010. Det slutliga beslutet fattas av Europeiska unionens råd.
EU:s utrikesministrar stöder Ahtisaaris roll i Kosovo
Vid EU:s utrikesministermöte i Bryssel den 7 november diskuterades bland annat Mellanöstern och finansieringsramen. EU:s utrikesministrar diskuterade med president Marti Ahtisaari, som utnämns till FN-generalsekreterarens särskilda sändebud. Foto: Europeiska kommissionen.Vid mötet diskuterade EU:s utrikesministrar situationen i Kosovo. EU och dess medlemsländer gav sitt stöd till president Martti Ahtisaari, som utnämns till FN-generalsekreterarens särskilde representant i Kosovo. Finland anser det viktigt att man finner en lösning på den folkrättsliga situationen i Kosovo och att man i hela västra Balkan når en stabilitet där minoriteternas rättigheter beaktas.
Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Nyland
I Nyland vill man framför allt framhäva olika kulturprojekt, som har genomförts både i Helsingfors och i Sammatti under den tid Finland varit medlem i EU. Via kulturevenemangen har Europeiska unionen också kommit närmare medborgarna. av Glaspalatset i Helsingfors genomfördes delvis med bidrag från EU:s specialprogram Urban Pilot.Här berättar representanter för vår huvudstad Helsingfors och Sammattis kommundirektör, Hanna-Maria Grandell, om erfarenheterna av EU-medlemskapet.
EU-länderna diskuterade Europas framtid i London
Stats- och regeringscheferna i EU-länderna samlades till ett informellt toppmöte i London 27.10.2005. Foto Europeiska kommissionen.Centrala frågor vid mötet vilka lyfts fram av ordförandelandet var demografin och åldrandet, energisektorn, säkerheten inkl. invandringen, FoU-åtgärder, den högre utbildningen och unionens internationella roll.
Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Päijänne-Tavastland
EU-projekten har infört nya element i landskapets verksamhet och i samma veva har landskapet blivit mer internationellt. Vi har varit med i projekt som omfattat rent av 14 länder, berättar utvecklingschef Marja Koivula vid Päijänne-Tavastlands förbund. Hamnbygget och Sibeliushuset i Lahtis hör till de synligaste EU-projekten.EU blev vardag - landskapet blev internationellt
Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Östra Nyland
Per-Håkan Slotte, stadsdirektör i Borgå, har följt utvecklingen i Östra Nyland från första parkett under hela den tid Finland varit medlem i EU. Hans bedömning är att medborgarnas inställning till Europeiska unionen har blivit en aning negativare under denna tid. Stadsdirektör Per-Håkan Slottes arbetsuppgifter har förändrats till följd av EU-medlemskapet.– Jag tror att en negativare inställning till unionen till stor del beror på nyhetsrubrikerna, säger Slotte. Av någon anledning lyfts negativa saker fram, medan man nästan inte alls talar om den nytta medlemskapet gett. Finländarna har också för vana att ifrågasätta beslut och kritisera beslutsfattarna. Detta betyder inte nödvändigtvis att den som framför kritiken skulle tycka att Finland inte är ett bra land. På samma sätt kan kritik riktas mot Bryssel, utan att man därmed avser att vi skall gå ut ur unionen.
Bulgariens och Rumäniens beredskap för ett unionsmedlemskap
Båda länderna har framskridit i sina förberedelser. EU-medlemskapets villkor kan vara upfyllda före den 1.1.2007. Detta förutsätter dock en satsning på reformer och då speciellt på verkställandet av reformerna. Bild Europeiska komissionBulgariens och Rumäniens anslutningsfördrag undertecknades den 25.4.2004. Länderna skall bli medlemmar av unionen den 1.1.2007, förutsatt att de är färdiga. Både Bulgariens liksom Rumäniens medlemskap kan senareläggas, ifall det uppdagas allvarliga brister i verkställandet av medlemskapsvillkoren.
Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Södra Savolax
Enligt landskapsdirektör Hannu Vesa har Finlands EU-medlemskap inneburit kraftiga förändringar för Södra Savolax framför allt inom jordbruket. I och med medlemskapet har Finland börjat driva en programbaserad regional- och strukturpolitik. Olofsborg i Nyslott. Foto: UM Fotograf: Hannu VallasKraftig strukturförändring inom jordbruket
Turkiet och Kroatien påbörjar förhandlingar om medlemskap i EU
Utrikesministrarna i EU:s medlemsländer kom den 3 oktober i Luxemburg överens om att inleda medlemsförhandlingar med Turkiet och Kroatien. Folkmyller i Istanbul.Österrike föreslog i sista stund innan förhandlingarna inleddes ett lösare samarbete som ett alternativ till ett fullvärdigt medlemskap för Turkiet. Turkiet meddelade att man förhandlar endast om fullvärdigt medlemskap. Samförstånd nåddes efter att domstolen mot krigsförbrytelser i Haag konstaterat att Kroatien samarbetar med den, och därmed försvann de hinder som låg i vägen för inledandet av medlemsförhandlingarna med Kroatien. Österrike hade strävat efter att medlemsförhandlingarna med Kroatien kunde inledas.
Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Södra Karelen
I början av medlemskapet talade man rätt mycket om matpriserna, och de har åtminstone sjunkit, liksom också priserna på alkohol och öl. Att finländarna var positivt inställda till medlemskapet berodde kanske ännu mera på farhågorna gentemot Ryssland och på en ökad säkerhet. Häst och ryttare i dragonuniform i parken Pusupuisto i Villmanstrand. I bakgrunden ett minnesmärke över slaget vid Villmanstrand. Foto: Villmanstrand stadSå säger tidningen Etelä-Saimaas redaktör Urpo Laaninen, som vi bad begrunda den tid som Finland varit EU-medlem.
Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Norra Karelen
EU borde bli konkretare för människorna. Dagligen talas det om unionen i medierna, och det finns gott om litteratur i ämnet. Det är inte fråga om brist på information, utan det skulle gälla att ge EU ett ansikte – i alla EU-länder, funderar pressrådet Pekka Sitari. Pressrådet Pekka Sitari Foto: Tidningen Karjalainen
Landskapen 10 år i Europeiska unionen; Satakunta
Ett av de bästa resultaten som EU uppnått är att den gemensamma valutan euron tagits i bruk. Euron är till konkret nytta både för EU-medborgare när de reser från ett land till ett annat och för företagen i form av stabila valutakurser och minskade valutarisker. Eteläranta i Björneborg. Foto: Satakuntaliitto.Detta konstaterar Kari Hietala, verkställande direktör för Porin Seudun Kehittämiskeskus Oy, när han funderar över betydelsen av EU-medlemskapet.
Utrikesministeriet lediganslår tjänsten som regioninformatör i Mariehamn
Utrikesministeriet lediganslår tjänsten som
Det sociala Europa – bok om Europeiska unionens socialpolitik
Det diskuteras nu om den europeiska sociala modell överhuvudtaget existerar, och om den i så fall är en belastning eller en tillgång för Europa, skriver minister Tuomioja i bokens förord. Teckning av Mika Launis på bokens pärm.Europainformationen har publicerat boken Det Sociala Europa. Den vill beskriva Europeiska unionens socialpolitika under de tio senaste åren. I bokens förord konstaterar minister Tuomioja att de utmaningar som globaliseringen medför och den hårdnande konkurrensen i världen har aktualiserat frågan om den europeiska sociala modellen och dess hållbarhet. Det diskuteras nu om en sådan modell överhuvudtaget existerar, och om den i så fall år en belastning eller en tillgång för Europa i den internationella konkurrensen.
Finlands EU-ordförandeskap 2006
En avgörande faktor när det gäller agendan under Finlands EU-ordförandeskap är hur viktiga projekt som redan pågår avancerat, så som det konstitutionella fördragets framtid, finansieringsramarna för åren 2007-2013, WTO-förhandlingarna och utvidgningen. Bild: UM, Matti TirriVarje EU-medlemsstat fungerar i tur och ordning sex månader som EU-ordförandeland. Finlands ordförandeperiod infaller 1.7.-31.12.2006.
Landskapen 10- år i EU; Lappland
Då folkomröstningen i Finland ordnades år 1994, var 57 % av hela landets väljare för ett medlemskap. Majoriteten av Lapplands invånare var däremot mot medlemskapet. I Lappland var man rädd för att landskapet p.g.a. sin storlek av avlägsna läge skulle hamna in EU:s hjular. Höstens färgprakt i Lappland
Utbildning för finländare som deltar i EU-institutionerernas uttagningsprov
Statsrådets kansli ordnar tillsammans med centralen för förvaltningsutveckling HAUS utbildning för dem som deltar i uttagningsprov för rekrytering av personal till EU institutionerna. Bild: Europeiska komission.Statsrådets kansli ordnar tillsammans med centralen för förvaltningsutveckling HAUS utbildning för finländare till ovannämnda uttagningsprov. Utbildningens syfte är att förbättra finländska sökandes möjligheter att klara sig i uttagningsproven. De sökande får träning inför förvalsproven och inför det skriftliga och det muntliga provet. Man strävar efter att ge de sökande en så realistisk bild som möjligt av provsituationen och provets innehåll. Utbildningen ordnas i regel på nätet, vilket möjliggör distansstudier. Utbildningsmaterialet innehåller bl.a. aktuell EU-information samt exempelfrågor.
Landskapen 10-år i EU; Mellersta Finland
Via strukturfondsprogrammen övergick regionerna i Finland till självständigt regionutvecklingsarbete. Jyväsjärvi.
Landskapen 10-år i EU; Egentliga Finland
“I trakterna kring Loimaa, i Egentliga Finland, var inte framtidsutsikterna värst ljusa för tio år sedan. Framtiden såg inte lovande ut för lantbruket.” Pauli Salminen, vd för Loimaa regionkommuns utvecklingsbolag.“Under tio år av EU-medlemskap har utvecklingen inom metallindustrin och inom nya näringsgrenar som turism lett till en positiv utveckling av regionkommunen”, konstaterar Pauli Salminen, vd för Loimaa regionkommuns utvecklingsbolag.
Landskapen 10 år i EU; minister Tuomiojas synpunkter
Europainformationen inleder en intervjuserie på sin webbplats. I intervjuerna behandlas Finlands EU-medlemskap ur landskapens perspektiv. I den inledande intervjun ger minister Tuomioja sin syn på EU-medlemskapets betydelse.
Europainformationen får en ny chef i augusti
Pirkko Hämäläinen som lett Europainformationen sedan våren 2002 lämnar enheten i början av augusti för att ta över nya uppgifter vid Finlands ambassad i Tallinn. En av höjdpunkterna under dessa tre år var invigningen av
ASEM i korthet
Det sjätte ASEM-toppmötet, som arrangeras i Helsingfors hösten 2006, stärker en öppen dialog och växelverkan mellan Asien och Europa. Samarbetsforumet mellan Asien och Europa, ASEM (Asia Europe Meeting) inleddes år 1996. Med de tio Asean-länderna, Kina, Japan och Sydkorea, EU:s 25 medlemsländer och EU-kommissionen uppgår antalet deltagare nu till 39. ASEM-processens centrala uppgift är att föra Europa och Asien närmare varandra. Samarbetet skall stärka dialogen och växelverkan mellan Europa och Asien och svara på världsomfattande utmaningar.
Vad är ett Europass?
Europasset består av fem dokument med vars hjälp studerande och arbetstagare kan bevisa sitt kunnande överallt i Europa. Europass-systemet, som är avsett att skapa en enhetlig referensram då man jämför examensbetyg från olika länder, godkändes i Europaparlamentet den 14 december 2004. Meningen är att det ska tas i bruk i Finland under år 2005.
EU:s Medelhavssamarbete fyller tio år
År 2005 har av EU:s medlemsländer och de tio partnerländerna utlysts till Medelhavets år. I höst är det tio år sedan Barcelona-deklarationen antogs som anger formerna för ett utökat samarbete mellan EU och länderna på Medelhavets öst- och sydkust. För närvarande omfattar samarbetet de 25 EU-länderna samt 10 länder runt Medelhavet; Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, det autonoma Palestina, Syrien, Tunisien och Turkiet.
Storbritanniens EU-ordförandeskap inleds den 1 juli 2005
Storbritannien fungerar som ordförandeland för EU:s ministerråd i ett halvår från den 1 juli. Storbritannien och det tidigare ordförandelandet Luxemburg har kommit överens om ett gemensamt verksamhetsprogram, enligt vilket de viktigaste tyngdpunktsområdena under 2005 bland annat är miljöpolitiken, Lissabonstrategin, jordbruks- och fiskeripolitiken, säkerhetspolitiken, rättsliga frågor och asylpolitik och EU:s utvidgning.
Information om det nya energicertifikatet
Energicertifikat hjälper dem som tänker köpa eller hyra en fastighet att jämföra byggnaders energieffektivitet och att uppskatta driftskostnadernas storlek. Energicertifikat – vad är det?
Beredningen av EU:s kemikaliemyndighet framskrider
I december 2003 beslutade Europeiska rådet om placeringen av 10 EU-myndigheter och beslutade då placera Europeiska kemikaliemyndigheten i Helsingfors. Kemikaliemyndigheten har i uppgift att förvalta EU:s kemikalieförordning, dvs. Reach-förordningen. REACH (Registration, Evaluation and Authorization of Chemicals) är ett system som har skapats för registrering, utvärdering och godkännande av kemikalier. Avsikten är att det skall ersätta EU:s tidigare 40 kemikaliedirektiv och förtydliga lagstiftningen. Syftet med Reach är att förbättra skyddet av människors hälsa och miljön, samtidigt som den europeiska kemiska industrins konkurrenskraft bibehålls och dess innovationsförmåga stärks.
Den nordliga dimensionens handlingsplan
Den nordliga dimensionens handlingsplan löper ut i slutet av 2006. Slutbehandlingen av det nya politiska dokumentet kommer eventuellt att ske under Finlands EU-ordförandeskapsperiod hösten 2006. Avsikten är att det nya dokumentet skall träda i kraft i början av 2007. I den nordliga dimensionens handlingsplan deltar alla unionens medlemsstater, partnerskapsländerna Ryssland, Norge och Island samt observatörerna Förenta staterna och Kanada. Finland föreslog inrättandet av en nordlig dimension år 1997 och år 1999 godkändes den som en del av unionens politik.
Europainformationens kundserviceställen blir en del av Europe Direct-nätverket
De 20 kundserviceställen som utrikesministeriets Europainformation har i landskapen har den 1 maj 2005 anslutit sig till Europe Direct-informationsnätverket som stöds av Europeiska kommissionen. I Finland hör sammanlagt 23 infoställen till Europe Direct-informationsnätverket. Utrikesministeriet har undertecknat fyraåriga ramavtal med kommissionen om upprätthållande av infoställena. Ramavtalen är i kraft till år 2008. Dessutom undertecknas varje år ett bidragsavtal med kommissionen. På basis av dessa fastställs det årliga anslaget. År 2005 uppgår bidraget till 15 000 euro per kundserviceställe, dvs. sammanlagt till 300 000 euro.
Europadagen den 9 maj
Schumandeklarationen, som innebar startskottet för Europeiska gemenskapen, framfördes den 9 maj 1950. Foto: Europeiska kommissionen.Den 9 maj 1950 kl. 18.00 hade pressen sammankallats till Frankrikes utrikesministerium i Paris för att delges en "kommuniké av högsta vikt". Schumandeklarationen, som hade författats av Jean Monnet, framfördes och kommenterades av Frankrikes utrikesminister Robert Schuman.
Diskussioner om det konstitutionella fördraget våren 2005
I mitten av februari inleddes Europainformationen en diskussionsserie om EU:s konstitutionella fördrag. Utrikesminister Erkki Tuomioja vid medborgardiskussionen i ÅboSammanlagt anordnades 23 diskussioner på olika håll i Finland.
Bulgarien och Rumänien går mot EU-medlemskap
Bulgariens och Rumäniens anslutningsfördrag har undertecknats och länderna har fått observatörsstatus vid unionens institutioner. Bulgarien och Rumanien lämnade in sina ansökningar om medlemskap i unionen i juni 1995. Vid Europeiska rådet i Helsingfors i december 1999 beslutades att medlemskapsförhandlingar med båda länderna skulle inledas.
Fördraget om en konstitution för Europa – Vad ändras i EU?
Utrikesministeriets Europainformation har gett ut en broschyr där man besvarar de femton vanligaste frågorna om EU:s nya konstitutionella fördrag från medborgarna. Frågorna har kommit upp bland annat vid de sammanlagt 23 diskussioner om konstitutionen som Europainformationen under vårens lopp håller i samtliga landskap.
Utrikesministeriet beviljade understöd för medborgarorganisationernas Europainformation
Syftet med stödet är att öka kunskaperna om Europeiska unionen. I år betonades informationsverksamhet med anknytning till EU:s konstitutionella fördrag. Utrikesministeriet har beviljat statsunderstöd för medborgarorganisationernas Europainformation.
Vår i Europa 2005
Europeiska skolnätet har inbjudit skolorna att delta i Europeiska vårdagen den 17 mars 2005. Projektet Vår i Europa – Spring Day in Europe – samordnas av Europeiska skolnätet (EUN - European Schoolnet). Syftet med evenemanget är att öka elevernas och studenternas kunskaper om Europeiska unionen och dess beslutsfattande. Temat för 2005 års dag är EU:s nya konstitutionella fördrag.
En serie för allmänheten öppna diskussioner
Utrikesministeriets Europainformation anordnar en serie för allmänheten öppna diskussioner med rubriken "Fördraget om en konstitution för EU – vad ändras?". Fördraget om en konstitution för Europa undertecknades den 29 oktober 2004 i Rom. Fördraget träder i kraft tidigast den 1 november 2006, om alla medlemsstater har ratificerat det före detta datum. Varje medlemsstat ratificerar fördraget i enlighet med sin egen nationella grundlag. I Finland förutsätter ratificeringen riksdagens beslut. Regeringen inlämnar en proposition om detta till riksdagen ännu i år.
Finlands EU-ordförandeskapsperiod 2006
EU-ministerutskottet beslutade den 10 december om mötesplatserna under Finlands ordförandeskapsperiod. Varje EU-land fungerar i tur och ordning sex månader som ordförande för Europeiska unionens råd. Finlands ordförandeskapsperiod infaller 1 juli - 31 december 2006. Nästa gång Finland innehar EU:s ordförandeskap är år 2020.
Statsunderstöd för medborgarorganisationernas Europainformation
Ansökan skall inlämnas senast den 28 januari 2005. Utrikesministeriet meddelar att understödet för medborgarorganisationernas Europainformation kan sökas.
Det konstitutionella fördraget och medborgarna
Hur påverkar det konstitutionella fördraget medborgarna? Johanna Suurpää från utrikesministeriet samt Kristiina Kouros och Aysu Shakir från Förbundet för mänskliga rättigheter svarar. Intervju med chefen för utrikesministeriets enhet för politiska frågor gällande mänskliga rättigheter, Johanna Suurpää, den 13 december1. Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna